Svenska kyrkans värdegrundDet har blivit populärt med värdegrunder. Skolverket lanserade företeelsen på 1990-talet. Sedan började myndigheter och företag att följa efter, parallellt med att samhällets självklart gemensamma värderingar började erodera. I dag vill varje verksamhet med någon självaktning visa upp sin värdegrund. Men visste ni att även Svenska kyrkan har en värdegrund? Jag var lyckligt ovetande om detta tills jag en dag i somras gick in på Svenska kyrkans hemsida. Där fick jag till min förvåning veta att »Svenska kyrkans värdegrund definierar kyrkans grundläggande värden och värderingar, som vi vill utgå ifrån i både handling och ord.» Fram till dess hade jag ingen aning om detta. Vår kyrka bygger alltså på grundläggande värden och värderingar. Tidigare hade jag trott att vår kyrka bygger på apostlarnas och profeternas grundval och att Kristus själv är hörnstenen (Ef.2:20). Men man är aldrig för gammal för att lära något nytt. Vem är då »vi» som i handling och ord utgår från värdegrunden? – Ibland har jag i material från kyrkokansliet i Uppsala sett uttrycket »vi som kyrka». Kan det vara kyrkokansliet med dess personal som döljer sig bakom pronomenet »vi»? För inte kan väl »vi» syfta på oss vanliga kyrkoavgiftsbetalare ute i Sveriges församlingar? Vi har ju inte ens hört talas om denna värdegrund! Men låt oss ta del av detta viktiga dokument! Av värdegrunden framgår att »Svenska kyrkan strävar efter varje människas lika värde, arbete för fred, försoning, rättvisa och hållbarhet i harmoni med värdegrunden». Det låter ju sympatiskt. Om »vi» hade påstått motsatsen skulle jag däremot bli orolig. Men värdegrundsmakarna är uppenbarligen goda människor. De vill inte ha krig. Det är en alldeles utmärkt idé, helt i samstämmighet med vår kontraktsprost här på Hallandskusten som t.o.m. proklamerat vår del av jordklotet som en kärnvapenfri zon. Försoning och rättvisa är också bra. Det skulle man vilja se mer av, även i kyrkliga sammanhang. Men vad menas med »hållbarhet i harmoni med värdegrunden»? Kanske klarnar det om vi läser vidare. I själva verket är det nog få personer inom västerländska demokratier som opponerar sig mot de ytterst allmängiltiga begreppen i »Svenska kyrkans värdegrund». Även anständiga ateister skulle nog instämma. Men är inte detta vad som kallas att slå in öppna dörrar? Nja, inte riktigt! Värdegrunden har i själva verket en oerhörd betydelse får jag veta. Det heter att »Svenska kyrkans värdegrund genomsyrar hela vår organisation och verksamhet i Sverige och internationellt.» Men fastän jag hela mitt liv varit med i Svenska kyrkan har jag aldrig tidigare förstått att mitt kyrkliga engagemang varit genomsyrat av denna värdegrund. Det är verkligen en stor upptäckt. Värdegrunden är vidare »vägledande i arbetet för mänskliga rättigheter, jämställdhet, barnets bästa, en hållbar värld och emot sexuella trakasserier, övergrepp och diskriminering». Så bra! Men varifrån har de fått de alla dessa goda uppslag? Skulle man inte helt enkelt komprimera budskapet till detta: »Vi som kyrka är för allt positivt och mot allt negativt.» Även Gud har kommit med på ett hörn: »Svenska kyrkan ser varje människa som en avbild av Gud, med rätt till ett liv i värdighet.» Detta bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Ni kan läsa fortsättningen på www.svenskakyrkan.se/svenskakyrkansvardegrund. Någon kanske tycker att detta är alltför magert som värdegrund för en kristen kyrka. Men jag läste på en burk lingonsylt att den innehåller 28 procent lingon. Om det går att kalla 28 procent lingon för lingonsylt, så kan man också göra en värdegrund på 28 procent kristendom. Men vem har beslutat att detta aktstycke skall vara Svenska kyrkans värdegrund? Och när skedde det? En
egendomlig korrespondens Det första mejlet skickade jag den 27 juli. Så här skrev jag: – Hej! På Svenska kyrkans hemsida läser jag att Svenska kyrkans värdegrund definierar kyrkans grundläggande värden och värderingar. Var finner jag Svenska kyrkans värdegrund? När och av vem är detta dokument antaget? Hälsningar Anders Brogren. Jag fick svar redan efter några timmar: – Hej,
På följande sida kan du läsa om Svenska kyrkans värdegrund: Jag svarade: – Jo tack, det var just den sidan jag råkade hamna på. Och därför undrar jag över Svenska kyrkans värdegrund. Vad är det? Är det ett dokument, ett program, något som är antaget av kyrkomötet eller kyrkostyrelsen? Finns den att läsa någonstans? Vem har beslutat om den? Tacksam för svar! Hälsningar Anders Brogren. Men sedan hände inget. Jag skickade därför en påminnelse den 29 juli: – Jag skickade en fråga om värdegrunden, men har ännu inte fått något svar. Kanske pågår semestrarna fortfarande. Det är alltså många organisationer som på senare år fastställt en värdegrund. Tydligen har detta, enligt er hemsida, skett även i Svenska kyrkan. Min fråga är vem som fattat beslut om denna värdegrund? Är det kyrkomötet, kyrkostyrelsen eller någon annan? På vems uppdrag? Ersätter denna värdegrund Kyrkoordningens inledningstext samt 1 kap. 1 §? Tacksam för svar! Hälsningar Anders Brogren. Efter en stund kom detta svar: – Vi har skickat vidare din fråga till den avdelningen som kan svara på din fråga. På grund av semestertider så kan svarstiden dröja. Avvakta svar. Med vänliga hälsningar Lovisa. Jag avvaktade en vecka. När inget hände gjorde jag en ny påstötning den 5 augusti: – Hej igen! Nu har jag väntat ännu en vecka på svar på min fråga om Svenska kyrkans värdegrund, om vem som har fastställt den, när det har skett och om den ersätter Kyrkoordningens inledningstext och första paragraf. Jag hoppas att min fråga inte blivit bortglömd. Hälsningar Anders Brogren. Den 7 augusti fick jag detta svar: – Hej! Vi har skickat vidare din fråga till den avdelningen som kan svara på din fråga. På grund av semestertider så kan svarstiden dröja. Avvakta svar. Med vänliga hälsningar KYRKOKANSLIET. Jag började fundera på om det inte är ganska märkligt att svaret på en enkel fråga ska ta så lång tid att besvara i en organisation som har 55 kommunikatörer. Den 9 augusti skrev jag därför: – Tack för detta svar på mitt senaste mejl! Dock undrar jag över varför det ska ta flera veckor att få svar på en enkel fråga. Om jag får veta vilken avdelning som kan svara på min fråga kan jag själv kontakta den, om det skulle underlätta ärendets handläggning. Hälsningar Anders Brogren. Ett svar kom redan följande dag: – Hej, Ditt mejl finns hos den avdelningen som kan svara på dessa frågor. Om du vill ta kontakt med dem direkt så har de följande mejladress: kyrkokansliet.adakliv@svenskakyrkan.se. Med vänliga hälsningar Lovisa. Jag skickade en kopia till den uppgivna mejladressen. Så gick två veckor utan att något hände. Jag insåg att när det gäller kyrkokansliet tycks det vara som med snickare och rörläggare. De lovar att höra av sig men inget händer förrän man hört av sig ytterligare ett antal gånger. Den 25 augusti skrev jag därför: – Till Lovisa! Hej igen! Min fråga om Svenska kyrkans värdegrund, om vem som fastställt detta viktiga dokument och när det skedde, har tydligen fastnat någonstans. Jag har ännu inte fått svar på min enkla fråga. Kan du ordna detta? Tacksam för svar med vändande mejl! Hälsningar Anders Brogren. Den
stora tystnaden Vad gör man? Vem är den undflyende värdegrundsfilosofen? Har värdegrunden, liksom Koranen, kommit ner till jorden »senkrecht von oben»? Kan det vara en hackare som placerat en trojan i Svenska kyrkans intranät och programmerat en floskelgenerator som producerar pretentiösa proklamationer utan substantiellt innehåll? Är processen sekretessbelagd? Vem är uppdragsgivaren? Är kyrkokansliet ett serviceorgan eller en månghövdad hydra som lever sitt eget liv? Frågetecknen hopar sig. Troligare är att värdegrunden har producerats av glada kommunikatörer inom »Svenska kyrkan», dvs. i kyrkokansliet på Sysslomansgatan 4 i Uppsala och att man där, med en grandios självbild, uppfattar sig som Svenska kyrkans koncernledning, varifrån all verksamhet i församlingarna utgår. Kanske kan det då vara anledning att påminna om Lagen om Svenska kyrkan, 1 §: »Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.» Församlingarna är det primära. De nationella organen kommer i andra hand med uppgiften att stödja församlingarna, men de skall inte leda verksamheten. Behövs då alla dessa kommunikatörer och alla andra anställda? Hur lyckas man sysselsätta dem när kyrkans verksamhet äger rum ute i församlingarna? Är det värdegrundsarbetet som fyller deras dagar? I så fall tycker jag att det börjar bli dags att se över organisationen. Behövs verkligen så många som 55 kommunikatörer? Behövs 500 medarbetare i Kyrkans hus? Alla ska ju avlönas. Behöver man inte spara på slantarna? Ett
radikalt förslag För en utomstående är det inte lätt att veta var man ska börja när man ska skära ner på personalen. Men jag har ett tips till kamraterna i det socialdemokratiska högkvarteret på Sveavägen 68 i Stockholm. Det är ju ni som, tillsammans med Centerpartiet, fattar de beslut som sedan röstas igenom i det av er kontrollerade kyrkomötet. Skär ner anslaget till kyrkokansliets löner med hälften! Sedan får HR-avdelningen i Kyrkans hus själva lösa problemet med övertaligheten. Anders Brogren |