Predikoutkast 14 söndagen efter trefaldighet 2011:

Amos 9:11-15, 1 Kor. 1:10-13, Joh. 17:18-23

Söndagens tema, ”Enheten i Kristus” sammanfattar Bibelns budskap: från söndring och splittring, dels mellan människa och Gud, dels människor emellan, till helande, läkande, försoning genom Kristus. Dagens texter belyser detta.

Budskapet i Amos 9 är att Herren härskar över jorden och dess inbyggare. I v. 9 befaller Herren att Israel skall sållas bland hednafolken. Ingen av de fromma skall emellertid gå förlorad, trots att de blivit spridda bland folken, men de obotfärdiga går förlorade. Senare kommer en tid när Herren skall resa upp Davids förfallna hydda, v. 11. Israel skall bygga upp sina ödelagda städer och åter plantera vindgårdar, v. 14. Folket skall inte mer ryckas upp ur det land som Herren givit dem, v. 15. Israels folk, som blivit skingrat, skall alltså bli återsamlat när tiden är fullbordad.

Första Korintierbrevet skrev Paulus för att komma till rätta med sådant som gått snett i församlingen i Korint. Splittringstendenserna är det problem han tar upp först i brevet, förmodligen för att det är mest allvarligt i mängden av missförhållanden. Men innan han slår näven i bordet iakttar han artighetens former. Han hälsar församlingens medlemmar i Jesu namn, v. 1-3. Sedan är han pedagogisk på så sätt att han väntar med kritiken och tar först upp det positiva. Den som blir uppmuntrad blir också mer positiv till det som sedan följer och kan lättare ta till sig kritik.

Splittring i lärofrågor som föregiven anledning till tvistigheterna förekom alltså redan i kristenhetens begynnelse. Redan apostlarna tvistade om vem av dem som var en störste, Mark. 9:34. Spåren i kyrkohistorien förskräcker. Ofta är det säkerligen maktsträvan samt problem med ”personkemi” som varit drivkraft till splittring och sektanda.

I vår tid när utrymmet i samhället krymper för de kristna, när allt fler i vårt land är främmande för kristen tro, blir det naturligt att kristna från olika grupperingar söker sig till varandra och upptäcker det som är gemensamt: tron på Frälsaren, den levande och uppståndne Jesus Kristus. Vi har en gemensam Bibel, som vi tillsammans håller fast vid och försvarar mot relativiserande tendenser och liberalteologiska angrepp. I en tid när konferensekumeniken drivs på halvfart av politiskt korrekta krafter och har kört fast, finner kristna från olika traditioner varandra på lokalplanet, i den personliga umgängelsen, något som är hoppfullt. Det är en nåd att få leva i denna tid när mycket som var söndrat får bli helat.

I evangeliet ur Jesu översteprästerliga förbön ser vi att Herren visste att de tolv män han själv kallat för att som apostlar representera honom efter hans himmelsfärd inte var eniga. Trots detta kunde han använda sig av dem alla, utom av Judas Iskariot som bröt sig ur gemenskapen.

Också i dag finns det slitningar och brister i Kristi församling, men Herren kan ändå använda sig av den. Målet är att alla skall bli ett, enhet i församlingen, enhet i Kristus, ett med Fadern, 1 Kor 15:28.

Ämne:

Enhet i Kristus

1. I syndafallet (1 Mos. 3) frestades människorna att bryta upp ur enheten med sin Fader och Skapare. Därmed utestängde människorna sig själv från meningen och målet med sitt liv. Det blev också splittring mellan människorna.

2. I Jesus Kristus, genom hans lidande och död på korset, har mänskligheten blivit försonad med Gud. Genom Kristi kyrka räcks försoningens gåva till människor, i Ordet och sakramenten.

3. Men samtidigt härjar syndens makt i människors hjärta, också bland dem som tror och bekänner att Jesus är Herre. Även i Kristi kyrka uppstår konflikter på grund av rivalitet och maktsträvan och annat sådant som inte passar inte i Guds rike. I vår egen inskränkthet kan vi också ha svårt att förstå våra systrar och bröder i andra kulturer när deras lovsång och tillbedjan tar sig andra former än dem vi är vana vid.

4. Den helige Ande leder oss genom Ordet till större kärlek och därmed förståelse för medkristna från andra sammanhang än våra egna. När kristna älskar varandra och finner varandra i tillbedjan av samme Herre, får Gud ära och Kristi ankomst förbereds. ”Då skall världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig.”

Anders Brogren