Betraktelse för fjärde söndagen i advent 2001:
Den fjärde söndagen i advent, som i år infaller dagen före julafton, har i evangelieboken ämnet ”Herrens moder”. På tröskeln till julen får vi tillfälle att begrunda underverket att Maria blev utvald till att föda Guds son.
Varje havandeskap och födelse är ett underverk. Med hjälp av ultraljudskameror kan vi se ett några veckor gammalt foster röra sig. Vi vet att i denna lilla varelse finns allt som behövs för att det skall bli en fullvuxen människa med alla kroppsliga och själsliga karaktärsdrag. Allt är inprogrammerat från början.
Något av det mest uppslitande jag varit med om var när jag såg en film som visar hur en abort utförs. Suddigt men ändå fullt urskiljbart såg man hur vakuumsugen närmade sig och hur fostret började kämpa för sitt liv. Men till sist vann vakuumsugen.
Instinktivt blir vi upprörda av övergrepp på ett värnlöst liv. Beskyddarinstinkten vaknar i oss. Detsamma känner vi inför barnet i krubban. Vi vill skydda det och ge det går kärlek.
Julens märkliga budskap innebär att den väldige Guden, han som har skapat himmel och jord, utlämnar sig och vädjar om vårt beskydd.
Från bebådelsen i Nasaret till födelsen i Betlehem, under graviditetens nio månader, visste Maria vad inte många andra visste. Hon bar orsaken till att världen skulle förändras inom sig. Frälsningsverket som Jesus skulle utföra var i förväg utstakat i Gamla testamentets profetior. ”Det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.” Programmeringen var klar, för att tala dataspråk. Det var bara att trycka på OK. Maria var havande med framtiden.
Så är det också för den som tror på Jesus. Om du har Jesus inom dig, så är du havande med framtiden. Om Guds rike finns inom dig, så bär du på mänsklighetens framtid.
Att leva sitt liv utan Gud är ingen framtid, åtminstone ingen bra framtid. Då har man nämligen tappat bort livets mening. Det är som att packa upp julklappar tillsammans med små barn. Barnen är underbara, men de intresserar sig mest för snörena och de färggranna julklappspappren, som prasslar så spännande.
Visst är det roligt med rosetter och vackert papper, men det var ju inte det som var själva meningen. Det skulle bara skapa förväntan. Förpackningen är till för att fokusera på innehållet.
På samma sätt finns det mycket här i världen som är både vackert och intressant. Skaparen ger oss många förunderligt väl inslagna gåvor. Låt oss gärna beundra dem, men stanna inte vid utanverket! Gud menar något med det som kommer i vår väg. Han lägger ut sina ledtrådar i skapelsen för att vi skall hitta fram till honom.
Utanverket har sin begränsade tid. När julaftonen är över kastas pappren i soptunnan. När livet är slut är även vår kropp förbrukad. När vår värld är utsliten och har fyllt sitt mått av synder har den gjort sitt. Men innehållet, gemenskapen med Gud, består.
Julens budskap är att vi kan få gemenskap med Gud, trots alla odds vi har mot oss. Det finns en förbindelse mellan himlen och jorden. Gud har inte tröttnat på de människor han skapat. Genom Jesus Kristus har han i stället upprättat sitt rike i alla de människohjärtan som vänder sig till honom.
Att bära Guds rike inom sig är att ha framtiden inom sig. Den fulla innebörden i detta kommer att visa sig. När allt annat faller samman blir detta till frälsning för dig själv och till en Guds rikes utsträckta hand till andra.
”Välsignad är du mer än andra kvinnor”, fick Maria höra. Nog är Maria välsignad och därför skall alla släkten prisa henne salig, som hon själv sade i Marias lovsång. Men det innebär också att alla som tagit emot Jesus som sin Herre är mer välsignade än andra. Med den välsignelsen kan jag inte annat än önska dig en god jul!