Utträda ur kyrkan?

Jo, det stämmer. Man kan spara en del, även om det nu är för sent
att utträda för att besparingen skall slå igenom redan år 2000. Före den 1
november måste man nämligen ha gjort sin anmälan för att den skall hinna
registreras i Riksskatteverkets dator.

De som ringt mig har konstaterat att alla i fortsättningen skall
betala en begravningsavgift (för kyrkans medlemmar är den inbakad i
kyrkoavgiften). Man kommer alltså i jorden vare sig man är kyrkomedlem eller
ej.

Ja, det stämmer! Om man inte vill ha någon begravningsgudstjänst i
kyrkan, är det naturligtvis onödigt att vara medlem. Från nästa år kommer
den obligatoriska begravningsavgiften dessutom att ge kostnadsfri upplåtelse
av ceremonilokal utan religiös symbolik för borgerliga begravningar. Om man
nu inte vill vara så radikal att man inte alls har någon
begravningsceremoni, som han i Stockholm som ringde begravningsentreprenören
och sade: "Du! Pappa har dött på servicehuset. Kan du hämta honom och se
till att han blir strödd i minneslunden?"

Begravningsavgifterna varierar i de olika pastoraten. Flera och
mindre kyrkogårdar blir förhållandevis dyrare än få och stora. Ett litet
skatteunderlag ger högre avgift. Avskrivningar på nyanlagda kyrkogårdar
höjer kostnaderna. I Gräns-Postens område blir begravningsavgifterna i
procent av den beskattningsbara inkomsten som följer: Värö 0,40,
Veddige-Kungsäter 0,36, Lindberg 0,38, Torestorp 0,46, Istorp 0,53,
Surteby-Kattunga 0,55. Eftersom det är första året som
begravningsverksamheten särredovisas kan det hända att vissa kostnader inte
kommit med. Det kan mycket väl bli smärre justeringar till året därpå.
Men nu är kyrkan inte till för de döda utan för de levande. Vad har
man då för glädje av verksamheten för de levande om man inte själv är
kyrklig?

Först och främst kan det hända att du så småningom blir kyrklig.
Livet ändrar sig, värderingarna blir annorlunda. Många hittar till kyrkan
när de blir äldre eller kanske i samband med en livskris. Andra börjar att
söka sig till gudstjänsten för att man känner att det fattas något i livet.
Var och en har sin väg och sina bevekelsegrunder. Är man då redan medlem, så
är det naturligare att gå till sin egen kyrka.

En levande kyrka håller dessutom bygden vid liv. I vår egen
församling har vi en kyrka och församling, något som är vårt eget, något som
inte är centraliserat till kommunens centralort. Kyrkan betyder mycket för
bygdens identitet. Den vårdar det gemensamma kulturarvet.

I församlingshemmen kommer många tillsammans varje vecka. Det kan
gälla allt från kyrkans barntimmar, juniorer, ungdomar, gemenskapsgrupper
för ensamstående, sångövningar, musikundervisning, bibelstudier,
bönegrupper, symöten, matlagningskurser, skogskurser, jaktstämmor,
studiecirklar, vägmöten, pensionärsföreningar. I vårt pastorat får alla
församlingsbor låna församlingshemmen utan kostnad, bara man städar efter
sig (annars får man betala 300 kronor för städningen). Våra kyrkoråd tycker
att man skall ha tillgång till sitt eget församlingshem som man själv
bekostat med sin kyrkoskatt. I församlingshemmen firar man också
födelsedagar, släktmöten, guldbröllop, dopkaffe, konfirmationsmiddagar.
Begravningssamlingarna brukar äga rum där. Något som är populärt är att låna
barntimmelokalerna till barnkalas.

Etik och moral talas det mycket om numera. Människor frågar efter
vägledning. Här har kyrkan en lika stor uppgift som någonsin förr.

En betydande verksamhet i det tysta är alla de samtal som kyrkans
anställda har med församlingsmedlemmarna. Det gäller såväl präster som
diakoner, församlingsassistenter, kantorer, vaktmästare,
församlingsvärdinnor, expeditionspersonal m.fl. Det kan i ett pastorat röra
sig om flera tusen samtal per år. Många hör av sig på telefon med både stora
och små frågor. Det görs åtskilliga hembesök. Prästen besöker sjuka med
nattvarden. Kyrkans anställda betyder mycket för mångas psykiska
välbefinnande.

Men kyrkan är inte detsamma som dess anställda. Kyrkan består av
sina medlemmar. Varje kristen, varje kyrkmedlem, är genom dopet kallad att
vara en Jesu Kristi tjänare bland sina medmänniskor. Detta är kyrkans stora
uppgift och kontaktyta. Genom Guds ord och sakrament ger den helige Ande
kraft och inspiration att vara en Jesu lärjunge. Därför är gudstjänsten
viktig. Där samlas församlingen inför sin Herre. Du är inbjuden att vara
med.

Du som läser dessa rader kan säkert komma på ytterligare några
dussin saker som kyrkan betyder just i din bygd. Men vad kostar då allt
detta?

När nu begravningskostnaden är särredovisad ser vi tydligare vad
verksamheten kostar. Det blir mellanskillnaden mellan kyrkoavgiften och
begravningsavgiften. I våra bygder rör det sig om en dryg procent av den
beskattningsbara inkomsten. Så här ser siffrorna ut: Värö 1,10,
Veddige-Kungsäter 1,14, Lindberg 1,12, Torestorp 1,28, Istorp 1,17,
Surteby-Kattunga 1,06. Till detta kommer 0,03 procent till Göteborgs stift.
För denna ganska måttliga kostnad är du med och stöder något som betyder mer
för din bygd än du kanske hade tänkt dig!

ANDERS BROGREN