Stiftshistoriskt symposium

De flesta stiften i Svenska kyrkan har numera ett stiftshistoriskt sällskap. Äldst är det i Karlstads stift, grundat redan 1955. En historik över dess verksamhet har nyligen getts ut av Carl-Johan Ivarsson, gymnasielärare i Söderköping.

Sedan tjugo år tillbaka brukar representanter för de olika sällskapen årligen samlas till ett stiftshistoriskt symposium. Denna gång var det Linköpingssällskapets tur att stå för värdskapet. Förhandlingarna ägde rum i Länsmuseet i Linköping den 19-20 april 2006. Mötet öppnades av moderatorn Harry Nyberg, före detta domprost i Karlstad samt av FD Katarina Lewis, som i egenskap av ordförande för Linköpings stiftshistoriska sällskap haft ansvaret för planeringen.

Inledningsföredraget hölls av biskop Martin Lind, som i nio punkter gjorde en tillbakablick på sina tio år i stiftet. Han tog upp sådant han ansåg vara väsentliga drag i kyrkans liv i Linköpings stift. Först underströk han att människor idag har svårt att ta till sig ett talat budskap. Därför är det viktigt med en levande liturgi i vilken många personer är engagerade. Själv hade han redan i unga år fascinerats av ”måltiden” och då särskilt nattvarden, som måste lyftas fram i söndagligt mässfirande.

Vidare är ekumeniken en hjärtefråga för biskopen. Därför är det med sorg han tvingas konstatera att det blivit mindre hjärtligt inom ekumeniken under senare år. Katolikerna verkar ha blivit mindre intresserade av ekumeniska manifestationer tillsammans med Svenska kyrkan. Han har svårt att förstå varför det blivit så.

Inom stiftet råder dock, enligt biskopens uppfattning, ett gott och fridsamt klimat. Ett tecken på detta är att endast några få av prästerna i aktiv tjänst skrivit på protestlistan mot kyrkomötets beslut om välsignelseakt för homosexuella par.

Redan i ungdomen var biskopen intresserad av den heliga Birgitta. Därför har det varit en stor glädje för honom att kunna etablera ett pilgrimscentrum i Vadstena. Han ger sig gärna ut på pilgrimsvandringar tillsammans med ungdomar.

Biskopen, som själv i yngre år tjänstgjorde som kantor, berättade också, överraskande för många, att Östergötland faktiskt äger kanske världens största bestånd av 1700-talsorglar. Ofta är de nära nog i originalskick. En annan överraskning var att han avslutningsvis i positiva ordalag nämnde Linköpingsmötena och den s k Linköpingsandan.

Stiftets förre domprost Per-Olof Nisser, en av nyckelpersonerna bakom tillkomsten av 1986 års psalmbok, höll en föreläsning om östgötapsalmer i psalmboken. Psalmerna med östgötaanknytning visade sig vara fler än man trott. I främsta rummet står ”I himmelen, i himmelen”, författad av kyrkoherden i Häradshammar Laurentius Laurentii Laurinus vid hustrun Margaretas dödsfall.

Den 20 september 1996 antändes Linköpings stiftsbibliotek (som är namnet på stadsbiblioteket) av en pyroman. Huvuddelen av det öppna bokbeståndet, c:a 150 000 böcker, förstördes i branden. Även katalogen blev lågornas rov. Allt i källarmagasinet klarade sig däremot, däribland äldre böcker och handskrifter samt kuriosakabinettet. Ett nytt bibliotek med en ljus och öppen planlösning invigdes den 16 mars 2000. Det förevisades för symposiedeltagarna av stiftsbibliotekarien Mathias von Wachenfeldt, själv styrelseledamot i Linköpingssällskapet.

Dagen avslutades med att biskop Lind inbjöd symposiets 43 deltagare till den ståtliga biskopsgården från 1743, ritad av Hårleman. Biskopen är känd för sitt kulinariska intresse. Han är, tillsammans med bl a kungen, Povel Ramel och Carl-Jan Granqvist, ledamot av Gastronomiska akademin. De högt ställda förväntningarna på aftonens måltid infriades med råge. Som förrätt bjöds kallrökt lax- och skaldjursrulle med rökt ål och pepparrotsskum. Därefter följde helstekt kalvytterfilé med citrontimjanpotatiskub. Måltiden avrundades med semifreddo punsch- och nötparfait serverad med karamelliserade pistagenötter, hasselnötter och mandlar. Ja, det var en måltid att minnas!

Följande dag inleddes i domkyrkan med mässa och åtföljande visning. Arkelogen Hanna Menander berättade därefter om utgrävningar i Skänninge. Banverket bygger dubbelspår mellan Mjölby och Motala, vilket föranleder arkeologiska undersökningar. I Skänninge har man hittat grundmurarna till det år 1237 inrättade dominikankonventet där det berömda kyrkomötet hölls 1248 och där sedan Petrus de Dacia verkade som lektor.

I Linköpings slott, f d biskopsborg och numera säte för landshövdingen, har man inrättat ett domkyrkomuseum som kunnigt och engagerat förevisades av domkyrkovaktmästare Tomas Malm. Därefter följde förhandlingar med rapporter från de olika sällskapen. Det noterades att herdaminnesarbete pågår i flera stift som Uppsala, Västerås, Göteborg. I Lundastiftet har det 15 volymer digra herdaminnet helt nyligen fullbordats av TD Owe Samuelsson.

Anders Brogren