Stiftshistoriskt symposium 2007 i Växjö

De stiftshistoriska symposierna brukar vandra runt mellan stiftsstäderna. I år var det Växjös tur att stå för värdskapet. Från tio av Svenska kyrkans tretton stift samlades den 18-19 april ett antal delegater i Växjö domkyrkoförsamlings församlingshem. Sedan förra årets symposium hade ett nytt stiftshistoriskt sällskap tillkommit, nämligen i Luleå stift, vilket representerades av Daniel Lindmark, professor i historia vid Umeå universitet.

De tillresande hälsades välkomna av ordföranden i Forum för stiftshistorisk forskning Harry Nyberg, docent i kyrkohistoria och f d domprost i Karlstad. Han konstaterade att de stiftshistoriska sällskapen står inför många uppgifter när det gäller att dokumentera historien. Ett bekymmer är dock det bristande historieintresset hos många yngre präster, något som i sin tur kan bero på bristfällig skolundervisning. ”Historieintresset verkar vara en färskvara i vår kyrka med bäst-före-datum näst inpå.” Här i Växjö stift är det säkert många unga präster som känner till glaskonstnären Bertil Vallien och hans altarskåp i domkyrkan medan man inte känner till Sellergren. Detta visar att vi behövs, avslutade Harry Nyberg sitt anförande.

Därefter hälsade domprost Jan-Olof Johansson välkommen till Växjö stad och stift. Han framhöll att det finns en självkänsla kring ”vårt stift”. Historieintresset går tillbaka ända till den tid då legenden om S:t Sigfrid började berättas.

Domprosten framförde även en hälsning från Växjöstiftets nye biskop Sven Thidevall, själv kyrkohistoriker, som beklagade att han inte kunde närvara på grund av att han var på biskopsmöte i Skottland.

En tredje välkomsthälsning framfördes av kontraktsprosten TD Lars Aldén, Tingsryd, som i egenskap av ordförande i Växjösällskapet var ansvarig för det välordnade symposiet.

Kring temat ”Nydala klosterträdgård – att spåra och odla det försvunna” berättade sedan landskapsarkitekt Hanne Romanus Haas, anställd som planarkitekt i Värnamo kommun. Klostret grundades 1143, som cisterciensernas tradition bjuder i en öde trakt, enligt traditionen på samma dag som Alvastras grundläggning. Det fick namnet Nova Vallis (Nydala), för att påminna om moderklostret Clara Vallis (Clairvaux). Klosterkyrkan invigdes 1266. Kristian Tyrann gästade klostret på väg hem från Stockholms blodbad. Han tackade för gästfriheten genom att dränka munkarna i sjön Rusken. Några år senare tog Gustav Vasa hand om klostret och fördrev munkarna. Nydala blev ett ruinlandskap. Senare blev dock kyrkans östra del restaurerad och invigdes 1688 som församlingskyrka.

2004 startade ett projekt som syftar till att väster om kyrkan bygga upp en klosterträdgård med sådana arter som odlades under medeltiden efter mönster från en bevarad trädgårdsplan från S:t Gallen i Schweiz. Växtinventering i Nydala genomfördes 2004. Den 19 april 2007 sattes spaden i jorden och odlingsytan beräknas vara klar för invigning i augusti i år.

Sedan vidtog arkeolog Ann-Mari Nordman från länsmuseet i Jönköping. Hon redogjorde för de schakt man grävt upp och därvid hittat gamla bebyggelsestrukturer. Man har även gjort en pollenanalys. Hela projektet med rapporter kan följas på Nydala klosterträdgårds hemsida.

Från och med 1 maj 2007 utarrenderas den intilliggande herrgården till cistercienserorden. Värnamos kommunledning var nere i Rom i januari och tecknade avtal med ordensledningen. De första munkarna flyttar dit inom kort.

Eftersom det i år är 300 år sedan Carl von Linné föddes ägnades dagens tredje föreläsning åt denne Växjö stifts mest berömde prästson. Lektor Torbjörn Lindell, författare till boken ”Carl von Linné, den fulländade forskaren” visade sig vara en synnerligen kunnig och medryckande föreläsare. Han kunde förevisa egna originalexemplar av flera av Linnés skrifter. Dock hade ett obarmhärtigt familjeråd förbjudit honom att köpa den stora ”Systema naturæ” som han erbjudits för 400 000 dollar.

Linné hade en stark övertygelse om att det måste finnas en tanke bakom den sinnrikt ordnade naturen. Allt samspelar, allt är till för allt annat. Allt återanvänds i ett väldigt kretslopp. Däremot har Linné aldrig yttrat sig om livet efter detta. Han ansåg att det sker en sorts dom redan i detta livet, något som ”Nemesis Divina” handlar om, denna av svartsyn präglade skrift, säkerligen aldrig avsedd att publiceras, som man länge tvekade inför och som blev utgiven först under 1900-talet.

Efter föreläsningarna fick deltagarna besöka Linnés skola, som var inrymd i det då nybyggda Karolinerhuset strax norr om domkyrkan. Huset inrymde länge Växjö stadsbibliotek. Från 1970-talet omvandlades det till sammanträdeslokal för domkapitlet med tjänsterum för biskop och stiftssekreterare till dess att stiftsförvaltningen för några år sedan flyttade tillbaka till biskopssätet Östrabo.

Den andra dagen inleddes med att domprosten förevisade domkyrkan. Bertil Valliens omdiskuterade altarskåp bakom högaltaret har förändrat karaktären på det förut så ljusa och luftiga kyrkorummet. När man tidigare kom in i kyrkan sökte sig blicken fram mot det stora altarkorset och Jan Brazdas glasfönster från restaureringen 1960. Nu är längdaxeln bruten av det kompakta altarskåpet, som måste beskådas på nära håll för att man skall kunna tillgodogöra sig dess budskap. Kyrkan har blivit mörkare och verkar övermöblerad. Men sådant får man kanske inte säga högt.

Efter nattvardsgudstjänst i domkyrkan var det förhandlingar kring aktuella frågor. De olika sällskapen redogjorde för sin verksamhet.

I Uppsala stift pågår utgivningen av herdaminnet under ledning av sällskapets ordförande docent Ragnar Norrman. Det får formen av ett stiftshistoriska uppslagsverk för Uppsala stift. Utgivningen är fördelad på fyra serier: Urkunder och bearbetningar, Pastorat och präster, Matriklar, Missionstid, medeltid, reformationstid. Under 2006 har sällskapet dessutom utgivit två småskrifter.

Linköpingssällskapets ordförande etnologen Katarina Lewis inledde med att berätta om när biskop Martin Lönnebo var på visitation och besökte en snickerifabrik som tillverkade trappor. Biskopen sade något uppbyggligt till en trappsnickare om att när man har tillverkat många trappor så har man nästan byggt upp till himlen. Varpå snickaren svarade: ”Nej, jag bygger mest källartrappor!” Linköpingssällskapet hade under 2006 mest hållit till i källaren eftersom flera av medlemsmötena handlat om utgrävningar. Två småskrifter har utgivits. Dessutom har styrelsen beslutat att bilda en redaktionskommitté för utgivning av skrifter som anknyter till stiftets och lokalförsamlingarnas historia.

Det livaktiga Skarasällskapet under sin ordförande kyrkoherde Johnny Hagberg har under 2006 gett ut inte mindre än fem publikationer, däribland framför allt en faksimilupplaga av de 88 sidor som återstår av Sveriges förmodligen äldsta bok, det s k Skaramissalet, jämte kommentarer, i allt 430 sidor i stort format. Arbetet med utgivningen har pågått i fem år. Förutom Skara stiftshistoriska sällskap har även Västergötlands Fornminnesförening och Föreningen för Västgötalitteratur deltagit i arbetet.

Strängnäs stiftshistoriska sällskap, ordförande docent Björn Svärd, har beslutat att starta ett projekt för att spåra upp, dokumentera och säkra material som gäller Svenska kyrkans frivilliga organisationers verksamhet under perioden 1950-2000. Samtidigt skall sällskapet försöka stimulera frikyrkorna i stiftet att bedriva ett liknande arbete.

I Västerås stifts finns inget stiftshistoriskt sällskap, däremot en herdaminneskommitté som räknar med att ha arbetet klart under 2007. Den drivande kraften är prosten Inge Svensson. Dessutom ger stiftet ut en serie med kyrkobeskrivningar som fortlöpande kompletteras.

Värdsällskapet i Växjö, ordförande Lars Aldén, har haft möten i Herrestad, Urshult, Emmaboda och Värnamo. Under våren 2007 publiceras en uppdaterad utgåva av vice ordförandens, docent Göran Åberg, bok om ”Växjö stift i historia och nutid”.

Sällskapet i Lund, ordförande TD Owe Samuelsson, har utgivit 2006 års årsbok med titeln ”Lundabiskopar och deras omvärld, studier av 1100-talet och 1900-talet”, författad av Bertil Nilsson och sällskapets vice ordförande Jan-Olof Aggedal. Utfärd har anordnats till Österlen.

Göteborgs stiftshistoriska sällskap, ordförande professor Anders Jarlert, har haft årsmöte i Göteborg, stiftshistorisk dag i Hanhals samt höstmöte i Getinge. Vad gäller herdaminnesarbetet har arkivassistent Ann-Britt Johansson och arkivarie Bengt Sjögren, efter att tidigare ha slutfört Göteborg och Bohuslän, i det närmaste avslutat excerpieringsarbetet av Västergötland. Anders Jarlert har fortsatt författandet av biografiska artiklar och avslutar snart Domprosteriet.

Arbetet i Karlstadssällskapet, ordförande Harry Nyberg, har dominerats av slutarbete med det herdaminne som skall ta vid där Edestam slutade omkr. 1965-75.

Härnösandssällskapet, ordförande biskop Tony Guldbrandzén, hade under 2006 ett vårsymposium i Härnösand samt ett diakonihistoriskt seminarium på Vårsta diakonigård. Under 2006 har sällskapet utgivit en omfattande historik över Vårsta diakonigård under perioden 1976-2006 av Agneta Melin samt samlingsverket ”Stiftshistoriska perspektiv”, redigerad av vice ordföranden biskop em. Karl-Johan Tyrberg, som brukar representera sällskapet vid de stiftshistoriska symposierna.

Luleå stiftshistoriska sällskap bildades i samband med ett stiftshistoriskt symposium på stiftsgården i Skellefteå den 18 mars 2006. Till ordförande valdes FD Elisabet Engberg. Den nya styrelsen har under året mest arbetat med konsolidering, planering och tankar kring framtida strategier och aktiviteter.

Anders Brogren

Vice ordf. i Göteborgs stiftshistoriska sällskap