Jakobsstegen i Eriksberg Kristi himmelsfärds dag, den 18 maj 1160, mördades Erik Jedvardsson efter att ha deltagit i gudstjänsten i Östra Aros, nuvarande Uppsala. Han begravdes i domkyrkan i Gamla Uppsala. Hans son och efterträdare Knut Eriksson lyckades lansera honom som helgon även om påven ansåg honom vara en rumlare som omkommit i dryckenskap. Men på den tiden fordrades inte påvens godkännande för att förvandla honom till Erik den helige och Sveriges nationalhelgon. Relikskrinet med hans ben överfördes 1273 till den nya domkyrkan, där det fortfarande finns att beskåda. I brist på säkra uppgifter har mytbildningen varit stor kring Eriks släkt. Hans far sägs ha varit såväl korsriddare som byggmästare av den gamla domkyrkan samt ättling till en engelsk missionär. I likhet med många andra av den tidens stormän tycks han ha haft anknytning till Västergötland. Minnet av honom vårdas ännu i den lilla socknen Eriksberg, som ligger 2 mil sydväst om Falköping, där man anser att Erik härstammade från gården Gate. Sonen Knut avled där 1196.
Det är värt besväret att leta sig fram till denna idylliska plats. Det är väl värt besväret att leta sig fram till Eriksbergs gamla 1100-talskyrka, enligt traditionen grundlagd av Erik den helige. På bekostnad av systrarna Kajsa och Sara Östergren byggdes 1884 en ny jättekyrka en bit längre bort. Den gamla kyrkan kom då att användas som sädesmagasin. 1893 var det meningen att man skulle fatta beslut om rivning men stämman blev så dåligt besökt att beslutet uppsköts. Därför kan vi än i dag få uppleva medeltidsstämningen i denna märkliga byggnad.
Kopia av det märkliga relikskrinet. Originalet finns i Stockholm. Kyrkan har haft ett förnämligt relikskrin av förgylld koppar, något som också tyder på att detta inte var någon vanlig enkel sockenkyrka. Skrinet såldes 1875 till Kungl. Vitterhetsakademin för 600 kronor och kan idag beses i Statens Historiska Museum i Stockholm, men en välgjord kopia finns att se på plats i Eriksberg.
Den unika Jakobsstegen i Eriksbergs gamla kyrka. Märklig är den unika Jakobsstegen framme i det lilla korfönstret bakom det medeltida altaret. Den består av nio uppåt avsmalnande steg som leder till himlen. Trappan påminner om att Gud har upprättat en förbindelse mellan himmel och jord. När Herrens måltid dukas på altaret stiger det himmelska ner till oss. Anders Brogren
|