Kyrklig samlings teologiska råd

c/o Kjell Petersson

Krikongränd 2

165 60 Hässelby

kjellpeterssonssc@gmail.com

Hässelby den 3 april 2009

Till

Kyrkostyrelsen

751 70 UPPSALA

SPONTANREMISS PÅ FÖRSLAGET TILL NY VIGSELORDNING

Kyrkostyrelsen har sänt ut ett förslag till ordning för vigsel av samkönade par, under

förutsättning att riksdagen genom lagstiftning gör det möjligt för samkönade par att gifta sig. När

nu Kyrklig samling genom sin teologiska kommitté avger ett yttrande, gäller detta yttrande inte

enskildheter och formuleringar i förslaget till vigselordning, utan Kyrklig samling vill framföra

några principiella synpunkter.

Om kyrkomötet i höst antar förslaget till ordning för vigsel av samkönade par, innebär detta att

kyrkomötet ändrar på Svenska kyrkans lära om äktenskapet. Att riksdagen ändrar

äktenskapslagstiftningen så att det blir möjligt för samkönade par att ingå äktenskap, är en sak;

en annan att Svenska kyrkan ändrar sin syn på vad äktenskapet är.

Det som är Svenska kyrkans syn på och lära om äktenskapet framgår av nuvarande vigselritual.

Denna lära finns även formulerad i en kort utveckling av Lilla katekesen, det första

huvudstycket, fråga 56, där det heter: ”Äktenskapet är instiftat av Gud, som vid människans

skapelse förordnade, att en man och en kvinna skulle som äkta makar leva tillsammans...”. Jesu

ord i Matteus 19:4-6, som idag läses vid varje vigsel, utsäger samma sak.

Det gamla ritualet för vigsel mellan man och kvinna kommer att finnas kvar, men vid sidan av

detta kommer ett nytt ritual med en ny syn på vad äktenskap är att finnas. Därmed har Svenska

kyrkan ändrat sin lära om vad ett äktenskap är. En sådan ändring måste naturligtvis föregås av ett

beslut i kyrkomötet; ett beslut som utsäger att Svenska kyrkan i fortsättningen kommer att

omfatta en ny lära om äktenskapet.

Svenska kyrkan förfogar inte ensam över kyrkans lära om äktenskapet. Andra kyrkor och

samfund, andra kyrkliga traditioner är också intressenter när det gäller hur man inom kyrkorna

formulerar sig i fråga om vigsel och äktenskap. Om nu Svenska kyrkan ändrar sin lära om

äktenskapet, vad får det för konsekvenser när det gäller relationerna till andra kyrkor? I en så

viktig sak som förändring av läran - borde det inte finnas någon slags konsekvensanalys av den

ändring som kyrkomötets majoritet tänker driva igenom?

Nu är det ingen hemlighet hur andra kyrkor och samfund ser på det som håller på att ske inom

Svenska kyrkan. Det tydligaste exemplet är den ryska ortodoxa kyrkans reaktion; där har man

gjort ett mycket klart och tydligt uttalande som kan studeras på denna kyrkas hemsida (http://

english.pravda.ru/main/18/90/359/16696_gay.html). Där heter det att det är med besvikelse och

sorg som man ser vad som håller på att hända i Svenska kyrkan. I mycket klara ordalag sägs att

Svenska kyrkans nya position strider mot Bibeln och kyrkans tradition och underminerar kyrkans

ställning i samhället och samtiden. Den ekumeniske patriarken i Konstantinopel har anslutit sig

till det ryska uttalandet. Ryska ortodoxa kyrkan har sett sig tvungen att avbryta förbindelserna

med Svenska kyrkan.

Den ryska reaktionen är den allra tydligaste. Men den som lyssnar kan höra liknande reaktioner

både från katolskt och frikyrkligt håll. Att göra en sammanställning av kommentarer från olika

samfund är relativt enkelt. Likaså att ställa frågan i Sveriges kristna råd om hur övriga samfund

ser på Svenska kyrkans handlande. Inget av detta har veterligt skett.

En ytterligare konsekvens av ett ändrat ställningstagande är att gamla överenskommelser blir

obsoleta. 1975 publicerades en rapport från den officiella luthersk-katolska samtalsgruppen i

Sverige: Äktenskap och familj i kristen belysning. Där formuleras några punkter där de båda

kyrkorna är överens. Den tredje av dessa punkter lyder: Äktenskapet är en på fritt avgörande

grundad, unik gemenskap mellan man och kvinna. (Verbums utgåva, s 31). I förordet, som är

undertecknat av ärkebiskop Olof Sundby och den katolska biskopen John E Taylor heter det att

det är viktigt med ”ett samlat kristet alternativ” i en tid då ”den kristna äktenskapsuppfattningen

liksom äktenskapsinstitutionen ifrågasätts”.

Den officiella rapporten från den luthersk-katolska samtalsgruppen hör rimligen in under de

dokument som i Kyrkoordningens första paragraf omnämns som ”andra av Svenska kyrkan

bejakade dokument.” Om nu kyrkomötet antar den nya läran vid höstens kyrkomöte innebär detta

att det som Olof Sundby 1975 för Svenska kyrkans del sade sitt Ja till, inte längre gäller. Så kan

man göra, men det betyder att Stockholms katolska stift, liksom andra kyrkor, kommer att fråga

sig om det i fortsättningen är meningsfullt att föra teologiska samtal med Svenska kyrkan.

På Svenska kyrkans hemsida ställs just den mycket berättigade frågan: Är det kommande beslutet

kyrkoskiljande? Maria Klasson Sundin, som formulerat svaret, gör det mycket enkelt för sig:

”Äktenskapet är inget sakrament. Kyrkans enighet kräver inte att vi är helt överens om hur

äktenskap ska ingås eller hur det ska definieras, lika lite som att vi måste vara helt överens om

hur vi ska fira gudstjänst eller viga präster. Kyrkorna gör lite olika och vi kan ändå se att vi

tillhör en och samma kristna gemenskap. Enligt Svenska kyrkan är frågan om samkönade

äktenskap alltså inte en kyrkoskiljande fråga, inget som gör att Svenska kyrkan riskerar att lämna

den kristna gemenskapen.”

Svenska kyrkan har aldrig på allvar diskuterat att ändra sin syn på äktenskapet. Tvärtom har man

ju fram till i januari detta år hållit fast vid att äktenskap avser en förening av man och kvinna.

Hela frågan om välsignelse av samkönade relationer har rubricerats som en själavårdsfråga.

Beslutet om en ny ordning för vigsel av samkönade par handlar inte längre om själavård, det

handlar om en ny lära om äktenskapet. När man nu inför ett nytt äktenskapsbegrepp måste man

göra klart för sig grunden för ändringen, liksom konsekvenser av den nya synen. Det senare

handlar inte minst om ekumeniska konsekvenser.

Kyrklig samling vill bestämt avvisa förslaget till ny vigselordning. Om kyrkomötet vill fatta

beslut om en utredning av Svenska kyrkans lära om äktenskapet, så bejakar Kyrklig samling en

sådan utredning och hävdar att man till en sådan utredning ska adjungera representanter både för

de ortodoxa och katolska kyrkorna, liksom för frikyrkosamfunden.

För Kyrklig samlings teologiska råd

Kjell Petersson, ordf