Vår kära Raisa Biegun, som tog initiativ till Horreds församlings lägerverksamhet för vitryska barn, avled den 1 januari 2020 i sitt hem i Jelenia Gora i Polen.
Här är en minnesruna!

Minnesruna i översättning:
Raisa Biegun har gått bort
Jaroslaw Charkiewicz, 2 januari 2020

Den 1 januari 2020, på kvällen hemma i Jelenia Góra, dog Raisa Biegun, dotter till den för den ortodoxa kyrkan i Polen betydande Stefan Bieguna, organisatör av kyrkans liv i Nedre Schlesien efter andra världskriget.

Raisa Biegun föddes den 17 juni 1927 i Slobod (nu i Vitryssland) som det enda barnet till Fr. Stefan Pole och mamma Olga född Trus. I juli 1947, som en del av kampanjen "Wisla", förflyttades hon och hennes föräldrar från Florynka, Podkarpacie, till så kallade "återställda territorier". Där följde hon dem i eländet i efterkrigstidens Polen, när hennes far ägnade sig åt att organisera kyrkans liv för de fördrivna människorna spridda i dessa områden.

Familjen Biegun bodde i Jelenia Góra, där Fr. Stefan organiserade församlingen och blev dess präst; han arbetade med detta fram till sin död 1983. Fru Raisa avslutade sina studier i rysk filologi och i många år, fram till sin pension, var hon föreläsare och senare universitetslektor vid institutet för slavisk filologi vid universitetet i Wroclaw.

Hon deltog aktivt tillsammans med sin far inte bara i organisationen av församlingslivet i Jelenia Góra, utan hjälpte också till i byggandet och organisationen av det ortodoxa vårdhemmet. St. Stefan i Jelenia Góra, som skapades på initiativ av biskopen av Wroclaw och Szczecin Jeremiah. Detta hus invigdes 1990. Fru Raisa ledde med stort engagemang verksamheten för att bland annat samla in pengar och materiella gåvor för detta ändamål. Efter Tjernobyltragedin tog hon också aktivt hand om skadade barn från Vitryssland och organiserade deras vila och behandling.

Fru Raisa samlade material relaterat till sin fars arbete. Som resultat skapades två stora, rikt illustrerade böcker: "Fr. Stefan Biegun (1903-1983). Record of one life "(2000) av prof. Kazimierz Urban, och boken hon skrev själv „Fader Stefan” (2005).

Jag träffade fru Raisa flera gånger. I hennes goda minne kommer hennes öppenhet , outtömliga energi och kyrkliga engagemang alltid att finnas kvar. Vi såg varandra senast i augusti 2019. Nästan fastkedjad till sängen, hon var dock fortfarande intresserad av det som var nytt i kyrkan, hon frågade om familjen, barn ...

Med döden av människor som Fru Raisa påminner om en tid med kyrkaktivister som i sitt liv (den avlidna gifte sig inte) gjorde mycket för den ortodoxa kyrkan utöver sina egna behov och försökte därmed så långt det är möjligt att främja och odla den ortodoxi som gudomlig försyn försåg dem med.

Låt oss be för och respektera Raisie Stepanownoj, låt oss böja våra huvuden för vad hon gjorde för vår kyrka och låt oss komma ihåg henne i våra böner ... Fred, Hospodi ...

Den avlidnes begravning kommer att äga rum i kyrkan St. Jan Klimak i Warszawa Wola, där Biegunfamiljens grav ligger finns på den ortodoxa kyrkogården.