Det är hälsosamt att gå i kyrkan, åtminstone om man skall tro en stor artikel i det amerikanska nyhetsmagasinet TIME den 24 juni 1996. I USA har forskare undersökt om det finns något samband mellan andlighet och kroppslig hälsa. Man har gått igenom mer än 200 olika forskningsrapporter, av vilka de flesta pekar på att religion är bra för hälsan. Några exempel:

ü Av 232 patienter, som genomgått hjärtkirurgi var dödligheten tre gånger mindre hos dem som sade sig få tröst och styrka från en religiös tro jämfört med dem som inte hade någon sådan, enligt en undersökning från förra året.

ü En översikt under 30 års tid angående blodtrycksforskning visar att de som brukar gå till kyrkan har 5 mm lägre tryck än de som inte brukar gå dit. Detta gäller även om man tar hänsyn till rökning och andra riskfaktorer.

ü Andra undersökningar har visat att män och kvinnor, som regelbundet går i kyrkan, löper hälften så stor risk att dö av hjärt-och kärlsjukdomar som de som sällan går till kyrkan. Också i denna undersökning har man tagit hänsyn till förekomst av rökning samt sociala och ekonomiska förhållanden.

ü En färsk undersökning av 4000 äldre personer i North Carolina VISAR att de som deltar i gudstjänster är mindre deprimerade och mår fysiskt bättre än de som inte deltar eller som endast ber hemma.

ü Av 30 kvinnor, som skrivits ut från sjukhus höftfrakturer, kunde de, som ansåg att Gud var en källa till kraft och tröst och som brukade delta i gudstjänster, gå bättre och hade lägre antal depressioner än de som hade en liten tro.

ü Åtskilliga studier har funnit lägre frekvens av depressioner och ångestrelaterade sjukdomar bland de religiöst övertygade. Självmordstalen har visat sig vara fyra gånger så höga hos dem, som inte går till kyrkan som hos de kyrkliga.

Man skulle kunna förklara allt detta med att de kyrkliga är mera återhållsamma med alkohol, droger, rökning och liknande. Men i en undersökning, som omfattade bara rökare, visade det sig att av dem som ansåg religionen vara mycket viktig, var det bara en sjundedel så många som hade för högt blodtryck jämfört med dem som inte värdesatte religion.

De kyrkligt aktiva har ofta stöd från sitt sociala sammanhang. Detta påverkar välbefinnandet positivt. En undersökning bland hjärtkirurgipatienter visade att de, som både var religiösa och ingick i en social gemenskap, hade en fjortonfaldig fördel av detta.

Kan religiös tro möjligen direkt påverka vår hälsa? - Harvardforskaren Herbert Benson har i många år forskat kring avslappningens betydelse. Han har funnit att enkel meditation påverkar hjärtats hastighet, andningen och hjärnverksamheten positivt. Musklerna slappnar av. Effekten av epinephrin och andra stresshormoner minskar. 75 procent av dem med sömnsvårigheter börjar sova normalt, 35 procent av icke-fertila kvinnor blir gravida och 34 procent av dem som lider av kronisk smärta kan reducera sin konsumtion av smärtstillande medel.. I sin senaste bok menar Benson att människan i själva verket är konstruerad för religiös tro. "Vår genetiska kod har gjort att tron på ett högsta väsen är en del av vår natur." Det tycks som om bön verkar genom samma biokemiska system som avslappning. Antalet stresshormoner minskar, vilket också, enligt nyligen genomförd forskning, har en direkt inverkan på kroppens infektionsförsvar.

Det är således ingen tillfällighet att avslappningsfunktionen och den religiösa erfarenheten är lokaliserade till samma hjärncentrum .. De kontrolleras av den s.k. amygdalakärnan, en liten mandelliknande del av hjärnan, som utgör en del av det limbiska systemet, som bl.a. styr kroppens känsloreaktioner, sådant som hör samman med att njuta av sex, avgörande minnesintryck och, som det tycks, andlighet.

Hör Gud verkligen bön? - Randolph Byrd, hjärtspecialist i San Fransisco, delade 1988 upp sina 393 patienter i två grupper. Hälften av dem blev, utan att de själva visste det, föremål för förbön av en grupp väckelsekristna, medan de övriga blev utan bön. De som saknande förbön behövde fem gånger så mycket antibiotika och råkade ut för tre gånger så många komplikationer som de böneburna.

Kan bönen vara ett sätt att få ner de ökande sjukvårdskostnaderna? - Åtminstone borde varje läkare se till att alla patienter får möjlighet till kontakt med sjukhusprästen, säger psykiatern David Larson, som särskilt har lyft fram de undersökningar som gjorts angående sambandet religion och hälsa. "Detta kan man säga även om man själv är ateist", säger han. Att låta bli är att göra patienten en otjänst.

Tillbaka till hemsidan