Betraktelse för heliga trefaldighets dag, 30/5 1999:

Vinträdet

I dagens evangelium liknar Jesus sig själv vid ett vinträd. 1981 års översättning har "vinstock" Man kan också säga "vinranka". Inget av orden är självklart eftersom den växt, som bär vindruvor, är något för sig själv.

Vinrankan är både en oansenlig och en imponerande växt. Den kan bli upp till 30 meter hög. Ändå är den lägst av alla träd eftersom den inte bära upp sig själv. Den lägger sig på marken och måste därför bli uppbunden. I vingårdarna brukar den ligga över järnstativ.

Blommorna är små, diskreta, inte något man lägger märke till eftersom de är gröna. Men de luktar gott.

Vinträdet är alltså inte särskilt ståtligt, verkligen inget att se på. Men det bär den ädlaste av alla markens frukter.

Vore det inte mera passande om Jesus hade liknat sig vid en stor ek. Det är ett ståtligt träd, som ofta växer i ensamt majestät. Virket är så hårt att det duger till att bygga skepp. Dessutom ansågs det vara ett heligt träd bland många folk i biblisk tid.

I Gamla Testamentet är eken en symbol för jordisk storhet och styrka, men den som förhäver sig likt Basans ekar går sin undergång till mötes: "Ty en dag har Herren Sebaot bestämt, som skall komma över allt stolt och övermodigt och över allt som är upphöjt, och det skall bliva ödmjukat, ja ---- över alla Basans ekar" (Jes 2:12).

Jesus liknar sig i hellre vid vinrankan, som är något av ett anti-träd. Vinrankan vill inte upphöja sig och synas utan är en tjänare som bär frukt. Eken bär ekollon, som svinen brukade äta förr i tiden, men som är oätliga för människan. På vinrankan växer däremot druvklasar. Av dem gör man vin, "som gläder människans hjärta" (Psalt. 104:15).

Jesus är själva vinstocken. Från den går grenarna ut. Det är de som skall bära frukten. Detta är en vacker bild för Kristi kyrka på jorden. Lärjungarna är fastvuxna i Herren och får all kraft och näring från honom. Utan honom kan de inte göra någonting, men förenade med honom kan de bära frukt.

Man brukar säga att magra jordar visserligen ger få druvor men av hög kvalitet. En bördig jord däremot ger många druvor men av låg kvalitet. Säger detta något om kristenheten i Sverige idag?

Svenska kyrkan har hittills levt i en materiellt bördig jord. Den har burit många druvor, många medlemmar på pappret, men det är ingen överdrift att påstå att den kristna halten långt ifrån alltid varit något att skryta med.

På samma gång är antalet övertygade kristna bekännare i Sverige inte så stort av allt att döma. Det andliga klimatet har varit frostigt. Den som klart och tydligt har fört fram Guds ord har ofta möts av oförståelse för att inte säga fientlighet. Den andliga jordmånen har varit mager. Kanske innebär detta att de få druvorna håller hög kvalitet.

Avgörande för grenarnas tillväxt är de blir kvar i själva stammen, Jesus Kristus. Den som förblir i honom har tillgång till stora löften: "Om ni blir kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det." Jesus ger ett obegränsat bönelöfte åt de sina.

Varför är hans så generös? Det är för att hans Fader skall förhärligas. Be därför mycket! Be om Andens frukter i ditt och andras liv! Då gör du det som Jesus önskar att du skall göra. Du blir ett Herrens sändebud i världen och då får Gud ära.

Anders Brogren

Tillbaka till hemsidan