Förr var många rädda för Gud. Äldre människor var oroliga för att de inte skulle komma rätt hem. Många var också ängsliga för att gå till nattvarden eftersom man inte var säker på att man var värdig.

Den fruktan för Gud som många tidigare kände har numera slagit över i motsatsen. Det tycks ha gått upp för de flesta att Gud är förlåtande och älskar alla människor. I så fall är det visserligen rätt och riktigt, men det är inte det samma som att alla automatiskt blir frälsta oberoende av vad man tror och hur man lever.

Numera är risken liten att bli utsatt för s.k. helvetespredikningar. Många predikanter undviker att tala om att man faktiskt kan gå förlorad i evigheten, eftersom en sådan förkunnelse inte är "politiskt korrekt". Men Jesus kom inte hit till jorden för att säga att vi skall ta det lugnt och fortsätta som förut, så ordnar sig allt. I stället kom han hit för att försona vår synd.

Jesus är vårt enda hopp inför evigheten. Därför måsta vi lämna sådant som leder bort från honom. Han förväntar sig omvändelse. I söndagens evangelium säger han t.o.m. att det ogudaktiga Sodom har det bättre ställt än de människor som har fått höra evangeliet men sedan inte bryr sig om det: "För Sodoms land skall det bli lindrigare på domens dag än för dig."

Jesus säger alltså, klart och tydligt, att de som inte vänder om till Herren slutar i fördärvet. Att tro att alla människor automatiskt blir frälsta stämmer inte alls med Jesu budskap. Därför finns det anledning till oro när många inte alls tycks bry sig om Guds ord. Det räcker inte att tillhöra en folkkyrka. Det behövs också omvändelse. Herren Jesus vill att ditt hjärta skall tillhöra honom.

Tillbaka till hemsidan