Fortskaffningsmedel i Lissabon (forts.)

En passagerare sitter och väntar på avgång.

Så bär det utför. På mitten möter vi den andra funicularen (kabeldragen vagnen, av latinets funiculus = lina). Vagnarna balanserar varandra.

Sista stycket är ännu brantare innan man kör in i en liten stationsbyggnad, varifrån man stiger ut på Rua de San Paulo, där man kan byta till spårvagnslinje 25.

Elevador do Lavra är världens äldsta bergbana, byggd 1884.

På väg upp genom den trånga gränden.

Funicularen har dubbla strömavtagare, för både plus och minus.

Vid Estação Cais do Sodré kan man byta från spårvagn till tåg. Spårvägens spårvidd är 900 mm. Järnvägens spårvidd är nästan dubbelt så stor, 1668 mm, ungefär samma som i Spanien. När spanjorerna byggde sina första järnvägar hade man fortfarande Napoleonkrigen i färskt minne, Man var orolig för en invasion från Frankrike. För att försvåra franska trupptransporter med järnväg undvek man normalspårets 1435 mm.

 

Det breda tåget går lugnt och stadigt ut till badorten Estoril (uttalas strull)

Vi avrundar med några turkiska spårvagnar

Renoverad veteranspårvagn vid Taksimtorget i Istanbul.

Linjen går i gågatan Isteklal Caddesi ner till Tünel, varifrån man kan åka med en funicular ner till Gyllene Hornet och Galatabron.

Här finns fler spårvägsbilder från Lissabon!  

 

Fler spårvagns- och järnvägslänkar

Till hemsidan