|
Ansvarsnämnden för biskopar: OK att mobba Anmälningar förklaras icke-existerande – men finns att läsa här på hemsidan! Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar ifrågasätter Dag Sandahls uppgifter. Han är ”en utomstående” som skrivit på en blogg. Nämnden tvivlar också på att biskop Thidevall tagit emot några handlingar från folkpartisterna i kyrkomötet. I sin nonchalans bryr sig nämnden inte ens om att begära in något yttrande från Thidevall. När jag den 12 december 2009 anmälde biskop Sven Thidevall till Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar trodde jag inte för ett ögonblick att nämnden skulle rikta någon anmärkning mot honom. Inte heller när jag den 9 januari 2010 anmälde Thidevall för att vägra lämna ut inkomna handlingar. En återblick på nämndens praxis visar att man, så vitt jag minns, aldrig kritiserat någon annan biskop än Bertil Gärtner. Visserligen kunde man vid ett tillfälle inte neka till att KG Hammar avvikit från Svenska kyrkans lära, men det förlät man eftersom det ansågs gagna kyrkan att han hade fått medverka i TV. Gärtner blev däremot förföljd nästan in på dödsbädden, detta trots att såväl åklagare som skatteverket friat honom i frågan om nedläggningen av Göteborgs bibelsällskap. Nämnden har fungerat ungefär som rättsväsendet i DDR. Man har i alla lägen försvarat regimen men bekämpat ”klassfienden”, i det här fallet representerad av biskop Gärtner. Varför då besvära sig med att anmäla dit? - En anmälan lyfter dock fram en fråga i offentligheten. Dessutom kan det vara intressant att få sina fördomar om nämnden bekräftade. Frågan gällde att två folkpartister i kyrkomötet hade anmält till biskop Thidevall att komminister Dag Sandahl i samtal med dem inför omröstningen om enkönade äktenskap använt sig av ett i deras tycke chockerande språkbruk (Sandahl använde samma terminologi som det omhuldade RFSL har på sin hemsida). Sandahl blev därför kallad till samtal hos Thidevall på stiftskansliet i Växjö. Vid samtalet med biskopen skall biskopen, enligt bloggen, ha tillvitat Sandahl att ha ”begränsad fattningsförmåga”. Biskopen anklagade Sandahl för att vara ”dåligt påläst”. Han skall vidare ha sagt "nu slutar vi samtalet innan du gjort bort dig totalt". Vittne till samtalet var, enligt bloggen, journalisten Åke Svensson. Eftersom jag anser att mobbing är oacceptabelt anmälde jag saken till ansvarsnämnden och skrev följande: ”Det må vara att Sandahl möjligen har en begränsad fattningsförmåga (vilken dock inte hindrat honom från att bli teologie doktor och docent i kyrkovetenskap varigenom han till och med överträffar biskopen i lärdomsmeriter). Sandahls uppenbarligen lindriga förståndshandikapp får dock under inga omständigheter användas av biskopen för att förolämpa honom, i synnerhet inte som biskopen, enligt 1 Petrusbrevet 5:2-3, skall vara en herde och inte en herre. Det torde inte råda någon tvekan om att biskop Thidevall grovt har kränkt komminister Sandahl. Hans språkbruk synes mig vara mindre lämpligt. Ännu allvarligare är att biskopen utnyttjat sin position för att kränka en underställd. Genom sitt handlingssätt har biskopen därför i avsevärd mån skadat det anseende en biskop bör ha. Jag hemställer därför om att Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar tar upp detta ärende till behandling.” Dessutom begärde jag att av biskop Thidevall få ut de handlingar som låg till grund för hans åtgärd mot Sandahl och som han läste högt ur under samtalet på stiftskansliet. I sitt svar till mig förnekade Thidevall att det skulle finnas någon anmälan. Däremot fanns det ”berättelser” om Sandahl som de båda kyrkomötesledamöternas tillställt honom, men eftersom de var en ”del av samtal mellan biskop och präst” var de inte ”del av ett ärende”, varför Thidevall, utan att fatta något formellt beslut om sekretess, inte lämnade ut de av mig begärda handlingarna. Jag anmälde då även denna Thidevalls vägran till ansvarsnämnden. Nu har det med spänning inväntade svaret från Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar kommit (beslut 2010-03-25). Hur skulle man den här gången slingra sig undan besvärande omständigheter? Nog för att jag räknade med att nämndens uppfinningsrikedom skulle sättas på prov. Men jag måste ändå säga att tillvägagångssättet gjorde mig förbluffad. Uppenbarligen har nämnden varit hårt trängd. I sin nöd har man inte sett någon annan råd än att ifrågasätta om mobbingen av Sandahl verkligen ägt rum. Därtill har man försökt ge sken av att Thidevall inte mottagit någon handling angående Sandahl. Därmed har man låtit saken bero med konstaterandet att beslutet inte kan överklagas. Nämnden konstaterar det måste ställas vissa krav på en anmälan mot en biskop. En blogg uppfyller inte dessa krav. Det beror, enligt nämnden, på att ett inlägg där är ”skrivet av en utomstående och alltså med dennes personliga synpunkter på vissa förhållanden inte tillräckligt underlag för att nämnden skall ta upp en anmälan mot en biskop till prövning”. Nämnden anser alltså att Sandahl, den person som blev kränkt av Thidevall, är en utomstående! Eftersom händelsen är beskriven på en blogg behöver man inte fästa något avseende vid den. Man har inte ens vidtagit den enklaste och mest självklara åtgärden, nämligen att skicka ärendet till Thidevall för yttrande. Inte heller har man brytt sig om att fråga vittnet Åke Svensson. Mobbingen av Sandahl hade kunnat fortsätta (om inte Thidevall dessförinnan hade sagt upp sig från sin tjänst) medan nämnden försvarat sig med att säga att ”vi visste ingenting, uppgifterna fann ju bara på en blogg”. Det är OK för en biskop att mobba en präst. Budskapet är detsamma som i Bjästa: Den mobbade får skylla sig själv! Men vad var det egentligen för handlingar som Thidevall läste högt ur vid samtalet med Sandahl och som han inte vill lämna ut? – Ansvarsnämnden anser att ”det är oklart om det alls finns några handlingar att lämna ut”. Nämnden anser att Thidevalls svar till mig är tillfyllest. Det är alltså OK att strunta i Kyrkoordningens 53 kap.: 3 §: Rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar avser var och en, oberoende av kyrkotillhörighet. 5 §: Med handling avses en sådan framställning i skrift och bild eller en sådan teknisk upptagning som 1. förvaras hos Svenska kyrkan, och 2. är att anse som inkommen till eller upprättad hos Svenska kyrkan. Eftersom det är omöjligt att få rätt mot en kyrklig överhet som inte ens följer sitt eget regelverk blev jag tvungen att få fram handlingarna på annat sätt. De finns nu att läsa här: http://brogren.nu/thidevall/mail_torgerson.htm http://brogren.nu/thidevall/mail_vinge.htm Matt.
10:27 Här är namnen på dem som deltagit i beslutet: Robert Schött, Ingemar Söderström, Thomas Stoor, Kerstin Bergman. Men nu har ansvarsnämnden vaknat. Samma dag som beslutet fattades i "mina" ärenden tillskrev man stiftsstyrelsen i Växjö om att man inlett ett tillsynsärende mot biskop Thidevall! Ridå! Anders Brogren En redogörelse för hela historien finns här! |